Den ofta förekommande anledningen till smärta i knät har sina rötter i en meniskskada. Meniskerna har i uppgift att dämpa belastningen i ditt knä, vilket stabiliserar knät under gång, jogging och när du hoppar.
Utan dessa menisker skulle ditt benbrosk få undergå större påfrestningar.
Viktbelastningen skulle ha ökat så mycket som fem gånger om menisken inte hade varit där. Risken för artros skulle också ha ökat då vikten hade koncentrerats till ett smärre område.
Vid en skada uppkommer det ibland sprickor, men en bit av menisk kan även lossna. Om en eller fler av dessa meniskbitar blir fast i någon del av din knäled kan knät låsa sig om du sträcker eller böjer på det.
En meniskskada kan uppkomma som en fristående skada, men även tillsammans med en kors- eller ledbandsskada. I den här texten ska vi tala om olika meniskskada symptom, hur diagnosen ställs och vad anledningen är till att meniskskadan från början uppstår.
Meniskskada symptom
De flesta meniskskada symptom kan beskrivas som ganska tydliga. Själva låsningen som kan förekomma ifall ens skadade menisk är inslagen ligger vanligtvis mellan 20 och 30 graders vinkel i knät. En meniskskada symptom som många patienter känner av är svårigheter att sträcka sitt knä. Vid andra fall kan upprepad smärta förekomma. Ytterligare en meniskskada symptom som inte är lika vanlig är svullnad av ens knäled. Det kan även finnas en cysta fylld med vätska i ens knäveck.
När en doktor undersöker ens skada finns det ett väldigt viktigt tecken som avgör om man har en meniskskada eller inte. Det här tecknet innebär att man känner smärta när tryck appliceras över ledspringan. Vanligtvis befinner sig smärtan vid den bakre delen mot knävecket. Det här är på grund av att ett stort antal meniskskador kan återfinnas i bakhornet av meniskerna, särskilt om skadan har skett på knäledens insida.
Varför får man meniskskada?
Det finns två olika sorters meniskskada. Den ena uppkommer efter en olycka, där knät exempelvis har vridits eller utsatts för stora påfrestningar. Detta kan hända under aktiviteter såsom fotboll eller löpning. Den andra sortens meniskskada är vanligare och uppstår succesivt, genom att menisken sakta slits ner. Menisken blir då mer skör för varje år, vilket resulterar i högre risk för sprickningar. Smärtan uppstår då sakta och man kan få ont efter lätta belastningar. Slutligen blir menisken så sliten att den går sönder.
Bestämning av diagnos hos en läkare
En god utgångspunkt är för läkaren att ägna stor uppmärksamhet till sin patients tidigare sjukdomar. Exempel på detta är om låsningar någon gång har ägt rum. Sedan undersöker läkaren om det finns någon smärta vid beröring som kan kopplas till meniskskada. Det här görs genom att applicera ett tryck längs med knäts ledlinjer. Vid beröring av knät är det möjligt att frambringa ett så kallat meniskklick. Detta uppkommer om menisken kan komma i kläm. Trots benämningen lyssnar läkare oftast inte efter ett meniskklick, utan känner istället efter det. Avslutningsvis kan man även undergå en titthålsundersökning för att vara ännu säkrare på att skadan just är en meniskskada.